Arkæologerne på Moesgård Museum har fundet et lille bronzehoved i jordlag fra 900-tallet.

Arkæologerne på Moesgård Museum har gjort endnu et bemærkelsesværdigt fund fra vikingetidens Århus.

Ved en gennemgang af adskillige kubikmeter jord fra en udgravning i Skt. Clemens Stræde 12, er der dukket et lille bronzehoved frem, der er udformet som et mandsansigt.

»Fundet er godt en cm lang, og det er en pyntenitte af forgyldt bronze,« siger museumsinspektør Hans Skov, Moesgård Museum. »Man genkender et par store udstående øjne, en åben mund, ører og en pudsig frisure, der giver mindelser om Thor i tegneserien "Valhalla".«

Læs mere: www.jp.dk/aar/artikel:aid=3321660/

Fredag den 2. september mellem kl. 19.00-24.00 holder Roskilde Museum vikingenat. Her vil det være muligt at høre om vikingernes ofringer og se de seneste fund fra de arkæologiske udgravninger i Lejre. Der vil også være mulighed for at høre om Odins Valkyrie fra Gerdrup og se gravfundet af en kvindelig kriger og en hængt træl fra 800-tallet.

Kl. 20.00 vil der endvidere være rundvisning i udgravningerne af Provstevænget.

Læs mere: www.roskildemuseum.dk

Det fanns permanent bebyggelse under järnåldern i trakten kring småländska Strömsnäsbruk norr om gränsen till Skåne. Det står klart sedan två arkeologer från Smålands museum under ett par veckor har grävt fram ett 20-tal gravar.

Ljungby. - Vi var inte beredda på att det skulle finnas så många, säger den ena av de två arkeologerna, Alexandra Nylén, till Smålandsposten.
Gravfältet, nära E4 vid Luhrpasset, visar att det fanns en fast bebyggelse med odling i slutet av järnåldern, järnåldern varar från 500 före Kristus till år 1000.
Det ger en ny aspekt på historierna i dessa trakter. Tidigare trodde man att de varit rena tassemarker.
Undersökningen drogs igång som följd av planerna på att eventuellt ta grus från området.

Kilde: Sydsvenska Dagbladet

Nyligen upptäcktes två allvarliga plundringar i Lärbo och Stenkyrka på Gotland. Förövarna hade sökt efter fornlämningar i marken med metalldetektor och fått ett åttiotal utslag. Men vad tjuvarna kommit över är det ingen som vet.

Det är vid fullmåne under höst och vår som plundrarna slår till. När marken är sådd och grödorna ännu inte börjat växa ligger åkrarna oemotståndligt inbjudande för ligor som letar fornfynd med metalldetektor. Myndigheterna har svårt att komma åt tjuvarna eftersom Gotland har så många fornminnesplatser att de är svåra att bevaka.

- Ligorna är professionella. De arbetar på natten och går i raka linjer med korta steg fram och tillbaka på åkrarna. Vi kan se var de har fått utslag med detektorn, men vet förstås inte vad de har hittat, säger arkeolog Majvor Östergren specialist på detektorsökning. Tyvärr gör de mycket stor skada ... Svenska Dagbladet

Under två dagar presenterades 18 föredrag och flera högintressanta diskussioner utspann sig mellan deltagarna. Från de södra delarna av landet presenterades resultat från de arkeologiska undersökningarna inför Öresundsförbindelsen och Citytunneln i Malmöregionen samt E22 i östra Skåne. Från den västra delen av landet fick vi inblickar i undersökningar från främst Göteborgsregionen och Bohuslän medan det från Mellansverige presenterades arkeologiska resultat från Örebro i väster till Stockholmsregionen i söder och Dalälven i norr. Från den norra delen av landet presenterades slutligen också nya tolkningar av stenåldersboplatsen vid Bjästamon.

Varvat med dessa redogörelser presenterades dessutom flera probleminriktade föredrag, vilka bland annat berörde tolkningar av anläggningar och konstruktioner på stenåldersboplatser. Även flera djupdykningar inom grävmetodik och fyndproblematik hanns med ... Riksantikvarieämbetet

Domushuset i centrala Karlstad som brann 1999 och revs i våras är numera historia. På husets innergård finns det rester  från historien ännu längre tillbaks i tiden. Där  sker just nu en arkeologisk utgrävning.

Det  är arkeologerna Martin Karlsson och Mathias Bäck som  gör utgrävningen som pågår under fyra veckor. Under  den första veckan grävde de sig ner till  stenbeläggningen av Skeppargata som fanns fram tills  den stora branden i Karlstad 1865. Efter branden byggdes  gatan över. De har även funnit husgrunder och rester av träväggar  till hus som är byggda någon gång på 1700-  1800-talet.

- Vi hittar bland annat bitar av köksredskap som hjälper  oss att datera och att få en uppfattning om vilken  sorts människor som bodde här, säger Martin  Karlsson.

När  arkeologerna känner sig klara med Skeppargata kommer de  att gräva sig ner ytterligare ett lager en halv meter  längre ner. Där hoppas man finna rester från 1600-  1700-talets Karlstad.

Varje  onsdag klockan 16 får allmänheten komma och ta del av utgrävningarna. Den här omgångens utgrävningar  pågår under vecka 34, 35, 36 och 37 ... www.karlstad.se